A change is as good as a holiday 

 

Hallå och glad fredag mina kära vänner! Idag tar jag semester, i en hel månad. Och ja, skate och häng och saft och resa till Portugal och bad och skrubbsår och glass och bus och tjyvrökning och allt annat är så klart extremt överfett. Men, som det spirituella orakel jag är, vill jag såklart slänga in en liten paragraf om hur man med några små justeringar i livet, faktiskt kan få det rätt gött hela året, och inte bara i det exotiska juli. Ni som följer mig vet att jag under våren har försökt tagga ner lite på allt jobbande och ta livet lite mer som det kommer, och ha det lite gött mellan varven. I och med semester kan vi ju ändå snacka lite halvtid i projekt Downshifting 2016. Om vi blickar tillbaka kan vi se att det ändå var hyffsat enkelt att jobba 3 timmar per dag under april månad eftersom jag då dragit på mig en lättare hjärnskakning och då inte kunde vara 200% kreativ och ta på mig massa projekt pga flimmer och huvudvärk. Easy peacy. Men sen då? Hmmm jo men jag vill nog säga att jag har lyckats till hälften med vad jag lovat mig själv samt basunerat ut till alla som velat lyssna. Jag jobbar inte längre 10 timmar i streck, utan tar väl en liten paus här och där, en promenix eller en runda på brädan i minirampen. Jag tar dagen som den kommer i mycket större utsträckning, och hetsar inte längre upp mig om jag inte hinner eller orkar skicka massa fräscha mail till byråer för att presentera mig, blogga eller uppdatera hemsidan. Med risk för att låta som Yoga girl här (OBS! Älskar Yoga girl och gör typ allt hon säger man ska göra i livet) så vill jag nog framhäva att jag tar dagen lite mer som den kommer, och accepterar de flesta motgångar och känslor på samma sätt som jag göttar mig i allt fantastiskt och kul som mitt liv har att erbjuda. Jag försöker verkligen att inte stressa fram grejer, må det vara coola uppdrag, skatetricks eller fräscha boyz he he Försöker helt enkelt jobba med lite mer flow i mitt lilla liv. Så, vill alltså mest bara propagera för att man kanske inte alltid behöver en långresa eller ett krarriärbyte för att känna att livet är på topp. Jag har definitivt en bit kvar till mitt hippie-jag är fullt utvecklat (oklart om jag verkligen vill det heller) men det här känns som en himla bra början. 

Ett av mina absoluta favoritcitat är A change is as good as a holiday.  Just i år får jag i och för sig båda, så en kanske inte ska va kaxig. Men ändå. Tänk på saken, livet ska va gött hela djävla året, inte bara under semestern. Ha en fantastisk sommar fina ni, så ses vi i augusti! 

Bild knyckt från Pinterest

 

Festival i stan!

 

När det vankas klimatfestival i stan, får en ju ändå passa på att göra lite reklam för det va. Sjävutnämnd ambassadör för Malmös miljörörelse som man är. Obs! Skämt. Jag har inte så mycket mer med detta arrangemang att göra än att jag tycker det är ett fantastiskt initiativ. Klimatfestivalen vill lyfta de lokala krafterna och visa att förändring kan komma från många delar av samhället. Festligheterna har så klart redan börjat när jag skriver detta (sorry om det är någon som läser detta som verkligen typ; åååh djävla brud som postar det 2 dagar för sent) men ja, från och med nu kan ni ju gotta er i alla smaskiga föreläsnignar, workshops, smaskens bra mat och så vidare. Det blir tydligen också en massa musik och annat trevligt. Jag ser mest fram emot föreläsningar om Solenergi och hållbar hårdvård. Kolla in hela härligheten och programmet här. Förresten är det ett sjukt duktigt designteam som ligger bakom den fina grafiken för festivalen. Life on earth heter dom. Heja heja!

Ja men vad händer annars då? Jo, för en tid sedan jag fick ju en lätt hjärnskakning när jag blev aningens för ivrig på bärdan, och därför har jag faktiskt för första gången på jag vet inte hur många år, legat på sofflocket och ätit Delicatobollar istället för att jobba och göra fysiska aktiviteter. Tillbaka på brädan och i jobbet sedan några veckor tillbaka, och tack för det. Har några småprojekt för IKEA i pipen, vilket känns mycket fint. Ni vet känslan när man haft semester eller varit sjuk så är man så pass extremt pepp på att börja jobba igen. Den känslan. Planerar för övrigt en piffig resa till Porto med tjaaaajorna. Plus så klart en extremt stor dos skate. Jag tror sommaren blir väldigt fin. Det ska jag se till i alla fall. Vi hörs snart! Kram/Stina

The minimalists

 

Hej! Hur har ni det i majvärmen? Eller vänta här, det blir nog svårt för er att svara pga ingen svarsfunktion på bloggen he he Ok, Stina Corps tekniska support jobbar dygnet runt på att åtgärda felet. Typ. Tills vidare får ni hålla till godo med ett litet tips! Jag blev väl så väldans pepp på livet efter att ha plöjt igenom några avsnitt av The Minimalists podcast. Joshua Fields Millburn och Ryan Nicodemus (någon mer än jag som tycker namnen är megafestliga? he he) pratar om att leva ett meningsfullt liv utan så djävla mycket grejer, men kanske mest utan så mycket jobb och måsten. I poden pratar de om deras resa (klyshigt men ändå helt rätt ord här) från att jobba 80-timmarsveckor med höga löner, stora hus, bilar osv osv, till att göra sig av med saker, säga upp sig från sina fasta trygga positioner för att börja leva. Och att det inte är fel att konsumera. Probemet är när konsumerandet blir tvångsmässigt, och tar över våra liv. Lyssna hörrni! Det blir helt klart lite cheesy ibland, det är ju ändå amerikaner vi jobbar med här. Exempelvis så inleder de varje avsnitt med att tydligt berätta hur deras pod är 100% advertisement free, för att sedan spendera en kvart med att marknadsföra sina egna böcker och events....eh ok. Bortsett från detta tycker jag faktiskt att ni ska ge dessa herrar en chans. En kan alltid behöva rensa upp lite i livet, på alla plan. Boysen kommer också ut med en dokumentär i slutet av maj, som jag verkligen hoppas blir tillgängliga för världen inte långt efter detta. 

På tal om minimalism och att leva som man lär, så jobbar jag hårt för att uppnå lite frid i livet just nu. Det går framåt, men det är inte helt oproblematiskt. Bara grejen att ta sig tid för att göra något njutningsfullt redan klockan 15, och inte drabbas av ångest är inte helt lätt. Jag tänkte uppdatera er lite om min resa (andra gången jag använder klysh-ordet idag) i att gå från att jobba halvt i hjäl sig, till att jobba lagomt, och därmed göra både ett extremt mycket bättre jobb pga pepp och inspiration, till att berika livet med saker som betyder något, i mitt fall skate, vänner, familj och övriga grejer. 

Translation: Today I'm writing about The Minimalists. Joshua Fields Millburn and Ryan Nicodemus write and talk about owning and working less, making time for more important things in life. The pod gets a bit cheesy at times, but you gotta take the rough with the smooth here. The overall idea and content is great, and perfect for me in my struggle to achieve peace and harmony in life.

Äntligen!

 

Ja men god måndag amigos! Hoppas ni mår prima, och att samtliga läsare har gått ner i arbetstid sedan mitt förra inlägg he he Skoja ba. Lite. Idag sticker jag in nunan i någon slags post- hjärnskakning och inlfuensa mood. Herregud, hur mycket tid kan en spendera i sitt hem innan man blir totalt kokko egentligen? Jag klättrar på väggarna och vill bara ut och sprätta och skejta och ta tag i några små nya roliga projekt. Hur som, när man jobbar för IKEA tar det i regel rätt lång tid innan får se sina alster i tryck, eftersom det är så väldans stort maskineri med gokännanden hit och dit. För prick ett år sen gjorde jag ca 60 stycken illustrationer för IKEAs allra mest hållbara produkter. Nu är några av illustrationerna äntligen ute i varuhusen! Så, om ni ser några tuschteckningar med i naivt manér när ni besöker varuhuset nästa gång, så är det med stor sannolikhet den här tanten som ligger bakom. Helt klart ett av mina hittills roligaste projekt i min frilanskarriär. Ok, nu ska jag ta mig tillbaka till möbeljätten för ett start upp möte för ett nytt projekt. Ha en fin dag kära ni! Love

Translation: When you work for IKEA, it usually takes a while beofre you see you creations in print. One year ago, I did around 60 illustrations for IKEAs most sustainable products. Now, they're finally out in the stores! 

 

Downshifting

 

God fredag kära ni. Idag tänkte jag skriva lite mer eftertänksamt och seriöst än vanligt. Mindre flams, mer hjärta och smärta liksom. Men hallå, inte smärta som vara olyckligt kär och röka 10 cigg på raken! Nej, mer en djupare insikt om vilken bekräftelsejunkie jag är, och om tabun i att inte jobba ihjäl sig. DET är deppigt som fan, och det måste få ett slut. Det här är en kort berättelse om att ständigt vilja ha mer, om den sinnessjuka jobbhetsen, och att tyckas ha råd med piffiga pumptvålar för 200 spänn.

2015 var definitivt inget bra år för mig. En vår full av fantastiska projekt och resor. Och jag bara körde. Tjänade massor av pengar. Sprätte pengar på lunch på lokal, byggde om halva min lägenhet och fortsatte att resa till öst och väst. Det var kul, gick väldans bra, och jag trodde att jag hade allt under kontroll. Gick runt som nån slags börsmäklare med nått jagat i blicken och tjatade om hur extreeeeeemt najs det skulle bli med lite semester. Men semestern blev inte speciellt najs. Inte alls faktiskt. Tillsammans med två av mina bästa vänner skulle jag resa runt i Albanien och Grekland i några veckor. Redan efter en dag i Tirana kände jag att något var väldigt fel. Jag var orolig i hela kroppen och ville inte göra något alls, allra minst ta det lugnt. Allt jag ville var att ockupera hjärnan med något, så jag slapp känna efter vem jag var och vad som höll på att hända. Detta resulterade i någon slags mindre crash, som jag med medicin och terapi tog mig ur.

Ett år senare. Det är första april och jag har redan hunnit med en resa till Brasilien, en till Spanien, två större projekt och diverse andra mindre. Och så kommer det, lugnet och våren. Äntligen! Eller? De första timmarna är fantastiska. Jag är fortfarande hög på bekräftelsen som kommer med slutleverans av ett projekt, eller känslan av att komma hem från en resa, sova i sin egen säng och tvätta bort hostel/djungeldoften.

Några dagar senare. Jag jobbar som vanligt, men med mindre projekt som inte är lika krävande. Inboxen är för en gångs skull inte överfull av jobbförfrågningar, och jag har precis så mycket jobb som jag klarar av och borde ha. Jag har gott om tid för att åka skateboard, och till och med laga mer avancerade middagar än fil och müsli. Ändå känner jag ångest, och jag vet att det handlar om en enda grej, bekräftelse. Eller snarare avsaknaden av den.

Jag har i så många år använt jobb som en flykt mot ångest. Jobbat hårdare och hårdare, nått högre och högre, tills jag insett att dessa kickar är ytterst temporära. Tagit kortare time outs för ”eftertanke”, för att sedan sakta men säkert hamna på exakt samma ställe igen.

Så nu tar jag tag i detta på riktigt, och ställer mig själv och alla andra frågan; varför i helvete jobbar vi tills vi stupar så vi kan köpa fina pumptvålar för 200 spänn, alternativt för att vi inte tror att vi har något annat vettigt att lägga tiden på? Jag blir trött på mig själv för att jag måste kämpa så hårt för att leva som jag lär. Min fräscha vision om att jobba max heltid, skejta och umgås med personer jag tycker om, det är nu det ska hända.

Bekräftelse är en drog. Det är så djävla najs att gå runt och känna sig omtyckt, uppskattad och högt värderad i sitt arbete och privat. Även när jag strax lägger ut detta inlägg på Facebook förväntar jag mig ett eller två heja-rop. #kiddingbutnotkidding

Och hallå där! VARFÖR är det fortfarande sån djävla tabu att jobba lagomt eller till och med lite, tjäna mindre pengar och GÖRA GREJER istället? Det är precis som att man inte riktigt vågar testa, eftersom man vet inte vad man skulle göra med den ”överblivna” tiden. Och istället sitter man där med sån megaångest när man för en gångs skull är ledig, inte tror att man är värd att vara ledig, och ingen kommer att belöna en för att man tar en kaffe i solen, eller slipar på sin ollie.

Idag är det fredag. Jag ska ”öva”, och sluta jobba klockan 3, försöka att inte få ångest över detta, åka och skejta och sedan umgås med diverse fint folk hela helgen. Jag tror jag kommer att lyckas denna gång, men det är en fundamental omställning som måste göras.

Jag tycker även att ni ska läsa denna artikel. Den behandlar fenomenet downshifting och varför detta inte är önskvärt från de styrande i vårt samhälle, när det egentligen är det enda som kan stoppa utbrändhet, konsumtionshets, och på längre sikt få oss må bättre och komma på vad vi vill med våra liv. Tyvärr får en eventuellt prioritera bort den fina pumptvålen, men det kanske går bra ändå. Vi får väl se.

Translation: Today I'm telling my own story about what too much work did to me, and how downshifting is the only reasonable way to stop this madness. People need to stop feeling guilty about not working 200%. That is all. Sorry you non swedish speaking peeps! As I'm planning to not overwork ever again, you will have to put this in Google translate he he 

 

 

 

 

Så pass fräscht H&M!

 

 

Har tydligen blivit någon form av skönhetsbloggare igen, och det känns ju väldans fräscht! Ungefär lika fräscht som att H&M nu lanserar en EKOCERTIFIERAD SKÖNTHETSRANGE!!! Skriver med versaler här pga är så extremt pepp. I vanliga fall skulle jag nog inte bry mig så speciellt mycket, eftersom ganska precis alla produkter som tillverkats sedan 2010 har någon form av eko-stämpel, även fast de har ett innehåll på ca 4% bra grejer (arg smiley). Men vänta en stund! ECOCERT är ju det största certifieringsorganet i Europa och USA! För att en produkt ska få certifieras enligt ECOCERT krävs det att innehållet består av minst 95 % naturliga ingredienser och minst 10% av innehållet ska komma från ekologiska odlingar. Och svenskarna har här valt att certifiera sig med detta! Så well done H&M. Uppskattar så klart även de piffiga förpackningarna på hår- och hudvård, som dyker upp i butikerna om förhoppningsvis inte allt för lång tid. Bara för att ni ska ha lite koll på vilken logga som ska finnas med på förpackningarna när ni köper era krämer, så infogar jag här en ful logga i min snygga layout. 

Den här skönhetsbloggaren befinner sig för övrigt i Rio de Janeiro och måste ta en siesta.

Besos/Stina

Translation: So extremely excited over H&Ms new range of Organic hair- and body products! All ECOCERT-approved with organic certification, where a minimum of 95% of all plant-based ingredients in the formula and a minimum of 10% of all ingredients by weight must come from organic farming. Big up for the Swedes!

Wasted - en afton till matsvinnets ära

 

Glad fredag kamrater! I onsdags var jag på Connectors Malmös Salon på Stapeln. Temat för kvällen var matsvinn, vilket jag tycker känns som ett hyffsat relevant ämne, eftersom över en miljard ton mat slängs varje år, och folk fortfarande svälter ihjäl anno 2016 #uppgiven. Fast njae, egentligen är jag nog inte så uppgiven om man börjar jämföra saker att vara uppgiven inför just nu. Det finns ju som bekant nivåer i helvetet. Ok men nu till ämnet. Inför en fullsatt lokal höll tre stycken superhjältar hov, och berättade om sina respektive initativ och engagemang för att reducera det sinnessjuka svinnet. 

Ni kanske har hört talas om Arash Derambarsh från Paris? I somras drev han en kampanj som resulterade i att franska matvarubutiker numera enligt lag måste ge varor, som annars skulle ha slängts, till välgörenhet om detta efterfrågas. I annat fall får man nämligen böta big bucks. Arash pratade inspirerande om denna lagstiftning, och hur vi nu kan sluta samman för att påverka på EU-nivå. 

Zeenath Hasan driver Rude Food på Möllan i Malmö. Den uppmärksamme kanske har noterat att jag tipsade om denna pärla i min lilla improviserade guide häromdagen. Rude Food är Sveriges första matsvinnsrestaurang. Genom samarbeten med butiker, bagerier, bönder och restauranger, tar Rude Food vara på överbliven mat och lagar smaskens rätter till lunch och brunch. Zeenath är sån djävla stjärna och verkar både 500%-igt engagerad och busig på samma gång. Denna afton pratade hon om deras idé och om hur utbudet på överbliven mat får styra vad kockarna svänger ihop till dagens lunch, och inte tvärtom som ja well, det normalt brukar vara. 

Sanne Stephansen driver Rub & Stub i Köpenhamn, Europas första återvinningsrestaurang. Över hundra volontärer arbetar helt ideelt med både matlagning och servering, men för att hålla en professionell nivå på restaurangen har de anställt en kökschef, en serveringsansvarig och en projektledare. Liksom Rude Food, varierar Rub & Stubs meny på dagens donerade råvaror, men generellt kan man ändå förvänta sig att att kunna smaska i sig både förrätt, varmrätt och efterrätt på något slags fine dining-sätt. Då undrar ni så klart; men hallå har denna fancy resto vin eller? Eeeeh ja men det är väl klart de har vin! Well, i alla fall när de får tag på vin he he Sanne Stephansen pratade mycket om hur vi ser på matsvinn och att bara genom att använda ett annat begrepp, exemepelvis överskott på mat, eftersom det är precis så det är.

Arash, Zeenath och Sanne har med sina respektive initiativ tagit stora kliv mot att få folk att få upp ögonen för detta överskott på 100% ätbar mat, som av outgrundliga anledningar ses som oätbar 3 dagar innan bäst före datum. Avslutar med att #uppgiven faktiskt inte känns så aktuellt just här, bara kolla på vad dessa stjärnor styrt upp. Tack kära Connectors Malmö för en fin och inspirerande afton.

Translation: On Wednesday night, I went to Connector Malmö's awesome Salon. The theme for this rainy February evening was food waste. Oh so incredibly good it was! 3 highly inpiring people gave a packed Stapeln their stories about their own initiatives to eliminate food waste. I urge you to read more about Arash Derambarsh who ran a campaign against food waste, that actually led to a legislation in France, forcing all french supermarkets to give their surplus food to charity. Zeenath Hasan and Sanne Stephansen each run a recycling restaurant; Rude Food in Malmö and Rub & Stub in Cophenagen. The ladies told us their stories, and how we need to change the perception about food waste. It's not food waste, it's food surplus, kids. Thanks my dear Connectors Malmö for a great evening! 

 

Både smaskigt och hållbart - feta grejer i min värld just nu

 

God morgon! Hoppas ni har en fin onsdag, och redan hunnit med morgonyogan, tarmsköljningen och shiapuddingen. Det är ju inte förrän då dagen på riktigt kan börja he he

Denna fräscha februaridag vill jag prata om hur mycket jag tycker att begreppet att leva hållbart har förändrats bara den senaste tiden. Eller ok, kanske inte förändrats, snarare blivit roligare, snyggare och mycket mer inspirerande. Det är fortfarande extremviktigt att släcka lampor och köra elbil och allt sånt, men, jag tycker mig ändå se en trend i hur fantastiska bloggare, designers, matkreatörer, inspiratörer, diverse initiativtagare, och annat löst folk, har gjort social och ekologisk hållbarhet intressant, tillgängligt och attraktivt. Fullt medveten om att alla inte har råd eller tid att bygga sitt eget orangeri eller äta ekologisk kvittensmarmelad på sina frukostmackor, eller måla om en husvägg i sitt hood på Sevedsplan. Men en får väl plocka russinen ur kakan.

Jag tycker det är väldigt intressant på vilka sätt man jobbar för att nå ut med sina budskap, och få både karriärsmorsan, tonårstjejen och hennes morfar, att tycka att det är viktigt att göra bra val. Jag såg nyligen filmen Cowspiracy, som nu skrämt, förfärat och gjort en väldans massa folk, köttätare eller ej, att se rött (eller grönt he he). Icke förskönande fakta kring den globala köttindustrin, och hur ledande miljöorganisationer, trots vetenskapliga bevis för att detta är den i särklass största miljögangstern, ändå på olika sätt mörkar detta för att inte gå miste om bidrag och subventioner från the big boys. Dessa boys, som uppenbarligen inte fattat att if you fuck with mother nature, she fucks you right back. Skrämselpropaganda med andra ord.

Men hallå, det finns ju andra sätt också ju! Denna arla morgon vill jag istället prata om all fantastisk inspiration som finns runt oss när det gäller att vara lite snällare mot både oss själva och moder jord, både ur ett ekologiskt och socialt perspektiv. Detta är både snyggt, välgjort och eftertänksamt av folk som valt att göra saker på ett annat sätt, och leva lite enklare, renare, lugnare och mer smaskens helt enkelt. Ok, kanske inte smaskens som i att äta ölkorv och gräddtårta, åka limo och gå på casino, men det kanske ni redan testat ändå.

Så nu bara kör jag vet ni! Tipsar vilt till höger och vänster om vad som inspirerar mig att leva bättre just nu - och det handlar verkligen inte om att sopsortera eller att äta nån gammal äcklig sojafärs eller att släcka lampor. Detta är feta grejer kids, som man vill göra helt självmant. Recept, butiker, frisörer, krämer och workshops och föreläsare. Tanken var inte att göra en guide här, utan jag bara pepprar er med lite bra grejer. Måste erkänna att jag är mycket lättköpt när det gäller en fin paketering, oavsett om det handlar om en blogg eller en olivolja. Men skit samma tänker jag, om hipster-vitt kakel-med-mörkgrå-fog, bruna medicinflaskor och snygga etiketter är enkla trick för att få mig att välja bra produkter, så be my guest, så att säga. Och skiter ni fullständigt i sånt, så kolla in de fabulösa TED-talksen istället. 100% inspiration. Ok de flesta av de besökbara pärlorna här ligger i Skåne pga bor här, så stockholmare och annat löst folk, ni kan väl ta tåget ner nån helg och ba kolla runt lite, alternativt bara reka grejerna på fräscha internet.

Translation: Happy Wednesday my darlings! This eco blogger has taken a year long break he he But today I’m back, trying to get back into giving you some snassy inspo about sustainable products, blogs, food, people and what not. This is not a guide, just a quick run down of what inspires me in the lovely light grey February.

 

INTERNETZZ

 

The waves we make, webmagasin

Jag upptäckte nyligen The waves we make, och hit återkommer jag ofta när jag behöver lite inspiration av det lugna och vackra slaget. Man kan beskriva detta som ett bildtätt webmagasin med interiör, mode, hantverk och massa annat smask, som samtidigt har ett hållbarhetsperspektiv. The waves bloggare bjuder på allt från slow fashion, vackra naturbilder, kollaborativa verksamheter, ekologisk mat, återbruk, säsongens grödor till schysst hantverk och mycket mer. Verkligen, kolla upp detta!

Translation: The waves we make is this amazing blog that makes sustainability something oh so desirable. Even if Swedish is not your thing, you can totally enjoy the vibe and the calm of this site.

Photos via thewaveswemake.se

www.thewaveswemake.se

 

Green kitchen stories, food blog

David och Luise lagar extremt smaskiga vegetariska rätter med bra och nyttiga råvaror, och skriver fina och inspirerande inlägg på sin blogg och i sin app. Och hallå, det blir så djävla gott vet ni! Inte liksom hej, vi byter ut köttet mot en slemmig sojakorv, utan dessa genier får grönsaker, linser, bönor, frön, frukt, fetter och så vidare att smaka helt sjukt gott och samtidigt vara extremt mättande. Typ som detta är god bra mat och vi har råkat använda oss av bara grönsaker. Helt plötsligt känns det rätt slitet att jobba med uttrycket köttfri måndag. Ta en vegofri dag istället era gamla köttisar.

Translation: My favourite food blog at the moment is Swedish!! 100% veggie (a lot of it vegan) with such stunning photos.

Photos via greenkitchenstories.com

www.greenkitchenstories.com

 

Laura Miller, superwoman

Jag är kär i denna kvinna! Laura Miller är djävligt rolig, snygg, hård, och lagar eventuellt världens godaste vegan och raw mat. Och då gillar jag inte ens raw food. Kolla hennes mycket roliga videos.

Translation: Totally in love with gorgeous and witty Laura Miller, who also cooks delicious vegan and raw food.

Photo via iamlauramiller.com

www.imlauramiller.com

 

Sprouted kitchen, food blog

Mer matporr kommer lastat! Sprouted kitchen är en amerikansk vegetarisk matblogg som jag följt några år. Superpiffiga bilder och smaskiga recept.

Translation: American style Green kitchen stories, still nice though.

Photos via sproutedkitchen.com

www.sproutedkitchen.com

 

2 great TED talks you should listen to

Sorry hade "strul med tekniken", så istället för att kolla på videosarna här får ni vackert klicka er vidare på länkarna nedan.

Jason Roberts, grundare av The Better Block project, visar vilka potential som finns för att med egen kraft förändra sitt bostadsområde till nått riktigt najs, utan inblandning från massa störiga gubbar i kommunstyrelsen exv. En uppskattar ju guerillaverksamhet så att säga. Kolla här!

Translation: Opposite to the 'top down' concept of urban design is BETTER BLOCK, founded in Dallas' Oak Cliff by Jason Roberts and Andrew Howard. The Better Block project is a demonstration tool that temporarily re-visions an area to show the potential to create a walkable, vibrant, neighborhood center. So inspiring, in a very American way.

 

Steve Howard, IKEAs egna Chief Sustainability officer, pratar inspirerande om hur IKEA jobbar för att göra hållbara produkter till något för alla och inte bara för några utvalda som har råd. OBS! Förstår att det kan framstå som att jag är sponsrad här, men så är inte fallet. Tycker bara Howard är mången karismatisk (well, på nått slags engelskt strikt sätt liksom) och trovärdig för att sitta vid rodret för ett så pass gigantiskt företag. Kolla kolla kolla! 

Translation: Steve Howard says that "Sustainability has gone from a nice-to-do to a must-do." Howard, the chief sustainability officer at the furniture megastore, talks about his quest to sell eco-friendly materials and practices - both internally and to worldwide customers - and lays a challenge for other global giants. Love this dude!

 

FRISÖRER/HAIRDRESSERS

 

Big Hair Mama och Buckingham, ekologiska frisörer, Malmö 

Har dessa stjärnor att tacka för att jag numera är mer av en blond My little pony och mindre Morticia Addams. Här är idén är att du ska kunna bli fin i håret med minsta möjliga påverkan för din hälsa och miljön. De tar avstånd från kemiskt skadliga ämnen, och jobbar med växtfärg, mineralfärg och blekningslera. Även parabener och syntetisk parfym är no no. Ja men hallå ni hör ju, win win, och det är sannerligen inte dyrare än ett besök hos en ”vanlig” frisör. Jag började min förvandling hos Big Hair Mama och testar nu Buckingham. Båda är lika fantastiska. Och så är dom så sjukt trevliga också, ni vet när man ”vill bli kompis”.  

Translation: My two fave hair dressers in Malmö town are of course organic. Go have a trim or a colour at either one of them. Good shit.

Kristianstadsgatan 13b, Malmö

Photo via medvetenkonsumtion.se

www.bighairmama.se

Kungsgatan 22, Malmö

www.buckingham.nu

 

BUTIKER/SHOPS

 

AB Småland, Malmö

Jag var en smula förvånad och mycket positivt överraskad när AB Småland helt plötsligt flyttade in i en gigantisk lokal som nyligen inhyst en klädbutik som uppenbarligen inte gick runt på den allt mer deppiga gågatan i Malmö. Fyllt till bredden med nya och gamla prylar, växter och ekologisk hudvård, men hallå sen har dessa proffs även världens finaste lilla café insprängt i butiken. Asså jag orkar inte vad fint! AB Småland beskriver sin butik som ett livsstilskoncept där det oväntade möter det traditionella. Redesignad heminteriör och mode blandat med nydesignat i ekologiskt eller återvunnet material där de bjuder in dig att vara med i skapandet. Kolla exempelvis upp deras workshops (ja men det är klart att de har workshops!) i bland annat blomsterbinderi och hållbart mode.

Translation: My new favourite shop in downtown Malmö! Just when everything seemed to be closing down cause people stormed off to horrible shopping centers like Emporia, AB Småland opened. Jam packed with with new and old stuff, organic creams, workshops, interior deco, plants and also a goregous little café. Go here for some inner peace and a (well, pretty expensive) vase or hand lotion.

Photos via thinkorganic.se, sydsvenskan.se and absmaland.com

Södra Förstadsgatan 25/27, Malmö

www.absmaland.com

 

Reko Deli, Lund

I mitt kära Sustainable studios gamla lokaler i Lund, huserar nu fantastiska Bianca och hennes delikata och hållbart producerade ostar, charkuterier, marmelader och andra handplockade delikatesser. Produkterna är antingen eko-certifierade eller kommer från små producenter som Bianca känner, och vet att dess produktion är reko. Sen är själva butiken så himla fin och ägarinnan en riktig stjärna, som även styr upp catering till din tillställning och säljer fabulösa lunchmackor. Jag åker verkligen inte till Lund i tid och otid om jag inte behöver, men Reko Deli är faktiskt en anledning att hoppa på tåget och sprätta över till grannstaden bara för att provsmaka lite marmelad och plocka med sig en olivolja hem till storstan.

Translation: Lund’s greatest deli!! Well, not that I’ve visited all delis in Lund as I hardly go to Lund, but this one is surely at least the prettiest and most organic and fair trade. Run by wonderful Bianca who also does catering and lunch sandwiches.

Photo via rekodeli.se

Bredgatan 4, Lund

www.rekodeli.se

 

Organic makers, Malmö

I Organic Makers receptblogg kan du lära dig att producera dina egna ekologiska hudvårdsprodukter. Här inspirerar de människor att själv koka ihop sin lotion, men bloggen innehåller även mycket nyttig information om ekologiska råvaror och produkter. Sen har dessa stjärnor även en fantastisk butik som är öppen på fredagar och lördagar i på Saltimporten i Malmö. Så pass snyggt också vet ni, och när du ändå tagit sig ner till hamnen i snålblåsten, kan du ju lika gärna luncha på fantastiska Saltimporten Canteen som ligger precis bredvid.

Translation: On the blog of Organic makers, you learn how you make your own organic skincare products. The ingredients you buy in their snassy store. Love this concept.

Grimsbygatan 24, Hullkajen, Malmö

www.organicmakers.se

 

ANDRA MEGAFETA GREJER/OTHER SERIOUSLY COOL SHIT

 

Connectors Malmö

Skäms lite för att jag suttit och jobbat ca 10 meter från dessa stjärnor på Stapeln i över ett halvår, men inte förrän nu äntligen tagit mig tid till att undersöka vad Connectors Malmö egentligen sysslar med. Det är lite svårt att sätta en etikett på vad de gör, men det närmaste jag kommer är nog social innovation. Connectors Malmö har de senaste åren arrangerat otaliga inspirationsmöten med ett ständigt fokus på att lyfta fram det kreativa och socialt medvetna Malmö. Fokus ligger på kollaborativ konsumtion och att jobba med de vi har. Connectors Malmö är en organisation som består av en internationell skara samhällsengagerade volontärer med kreativitet som verktyg, och fungerar som en länk mellan medborgare och makthavare. Exempelvis så anordnar de Connectors Salon en gång i månaden, där de bjuder in tämligen intressanta föreläsare som är minst sagt i ropet. Kolla in deras hemsida för dessa och andra snajdiga events.

Translation: I'm a bit embarrassed that I've been sitting next to these people for over 6 months, and yet it's only like now I fully understand what magic they're trying to create. Connectors Malmö is a community of people from all over the world, working to make Malmö an even better place to live in. If you want to put a label on them, it would probably be something like social innovation. These kids do all kinds of great projects and events, like the monthly Connectors Salon, where heaps of mega interesting speakers create a dialog about issues like food waste, collaborative spaces and co-creation. Collaborative consumption is the key words here!  

www.connectorsmalmo.com

 

STUFF

 

Oatly, oat products

Jag skulle kunna prata i några timmar om Oatly och deras fantastiska nya (eller ok, kanske inte så nya längre) förpackningar och megasmarta marknadsföringsoffensiv, men det är fredag kväll när jag skriver detta, så jag tänker fatta mig kort här. Och jag vet att detta inte precis är en nyhet, men vill ändå lyfta dessa produkter, så ännu fler skippar den gamla mjölken och går över till lite fräschare grejer. Hur som, min käraste Pex Benitez har mycket länge proppsat på att köpa hem diverse mandel- havre- och sojamjölk. Jag har alltid varit lite lätt bäbis när jag tvingats dricka det i mitt kaffe när jag besöker henne. Inte för inte kallades jag kalven när jag var liten pga mitt sjuka kärlek för mjölk, så även om jag försöker lägga om till allt mer och mer vegansk mat, så är det don’t touch my cow's milk som gäller här. Jag vet inte om det är för att jag är så djävla lättköpt att jag enbart med deras nya formspråk och finurliga copy lines och reklamfilmer har fått mig att på senaste tiden allt mer köpa hem Oatlys iMat, iMat Fraiche, iKaffe, glassen, chockladmjölken, vaniljsåsen och allt annat smask från sortimentet. Men det är SÅ himla gott. Kanske dags att sluta jämföra havredryck med mjölk och istället ta det för vad det är. Tack Pex och Oatly för att ni får mig att välja rätt. Mvh/Fd. Kalven

Translation: Wow no cow! Not sure if it's their ace ad campagaigns or that I've actually learn to love the taste of oats. Regardless, it's a pretty good brand. 

www.oatly.com

 

Ogami, stationary

Ogami notebooks är så pass djävla snygga men inte nog med det, de är gjorda 100% träfritt! Istället använder man REPAP, gjort av sten. Tufft säger du! Ja men så extremt tuff ja, och så är pappret här helt vattentätt så man kan klanta sig hur mycket man vill. Finns i de bra pappersbutikerna typ.

Translation: Ogami is the first notebook made from stone plus the design is very much my thang. Love this shit.

www.ogamicollection.com

 

MATSTÄLLEN/FOOD JOINTS

 

Holy Greens, Malmö

Förra veckan gick jag och surade inne i stan pga var så både sockerfallig och menskärring #badcombo. Inget tycktes duga åt citronen Gustafsson. Det var då jag passerade Holy Greens på Baltzarsgatan och insåg att jag fortfarande inte har testat detta nya eko-reko hak som ser så pass fräscht ut från utsidan. Jag blev inte besviken (tur är nog det, hade eventuellt kastat deras färska koriander som står i en kruka på varje bord, i golvet). Asså inte för att jag gör sånt i vanliga fall men ni vet. Ja ja, ska tydligen inte blogga om mens här. Jag åt nån sorts megasmaskens vegetarisk glasnudelsallad med jordnötter och grejer, men hallå ni som gillar att äta små pippifåglar och kossor ni är också in for a treat. Grattis Malmö!

Ekologiskt och närproducerat, nyttigt och gott - Holy Greens startades med en önskan att erbjuda smakrika sallader som både är hälsosamma och går i linje med våra värderingar. Holy Greens får sina råvaror från bönder som de känner och samarbetspartners som de litar på. Tillsammans med kreativa medarbetare bygger de sin meny för att ge variation och näring till kropp och sinne. D vill genom deras sallader sprida hälsosam glädje och bygga på en gemenskap där alla är välkomna. Och helvete vad trevliga dom är också! Igen, hallå kan jag få bli din kompis tack!

Translation: Malmö’s latest addition to the organic fast food scene. Nomnom.

Photos via holygreens.se

Baltzarsgatan 26, Malmö

www.holygreens.se

Rude Food, matsvinnsrestaurang Malmö

Rude Food är Sveriges första matsvinnsrestaurang som ligger i Mitt Möllan slap bang i Malmö. Genom samarbeten med butiker, bagerier, bönder och restauranger, tar Rude Food vara på överbliven mat och lagar smaskens rätter till lunch och brunch. För den äckelmagade (konstigt uttryck som jag ej egentligen använder) kan jag meddela att med överbliven mat menas alltså inte mögliga tomater och 2 år gammal ketchup. Grejerna kan icke säljas i butik pga skönhetsfel, att datum börjar närma sig, eller andra tämligen rimliga anledningar. Ja ja, sluta sura över systemet och var istället glada över att ägaren Zeenath Hasan, ägare av reston, och hennes kumpaner gör nått åt saken, och lagar smaskens rätter av helt vanligt mat. Vilka genier. Kom igen, packa er upp till Möllan nu kompisar.

Translation: Rude Food is Sweden's first recycling restaurant. They cook their wonderful food out of "waste". This waste could be blemished 'ugly' veggies that don't look presentable on the supermarket shelf, or mislabeled food packages that are cheaper for the manufacturer to throw than to correctly relabel. Dear oh dear you say. Yep, the system is so not ok, but hey these cool peeps are doing what they can to make a change. Love this idea!

Photo via fastcoexist.com and livskick.nu

Mitt Möllan Claesgatan 8, Malmö

www.rudefood.se

 

Lotta Love Açai bar, Malmö

Lotta Love Café uppe i stan, fick för några månader sedan en lillasyster, i form av fantastiska Lotta Love Açai bar, på Davidshallsgatan. Samma ägare, samma koncept med megagod vegetarisk/vegansk mat, juicer och smoothies, men här med fokus på deras paradrätt acaibowlen. Açai är eventuellt det godaste och nyttigaste som finns. Typ som en tjock smoothie på superbäret från Brasilien, litta mandelmjölk, och sen toppat med typ müsli, banan, jordnötssmör eller nått annat smask. GENIER som öppnat denna inrättning.

Tranlation: If you have not tried the brazilian super food açai bowl yet, you better make your way down to fabulous Lotta Love Acai bar. Treat yourself to some healthy mega yummy stuff.

Photos via rawness.se

Davidshallsgatan 25, Malmö

Get them on Facibooki here

Smaskens och hoppfull start på morgonen

 

Förra veckan var jag inbjuden på ett extremt intressant frukostseminarium. Det skulle snackas hållbarhetsredovisningar, både ur ett rent kreativt perspektiv, hur man fångar folks uppmärksamhet för dessa hyffsat viktiga ämne, och dels vad nya lagförslag för GRI och G4 (alltså riktlinjer för vad som måste redovisas i en organisations hållbarhetsredovisning) faktiskt innebär. Lina som är grundare till Sustainable Studio i Lund, pratade som vanligt inspirerande om kanalval, nya format och målgruppsanpassning, något som har kommit att bli ännu mer viktigt de senate åren. Anna Bruun Månsson driver Tomorrow Today, och berättade mer ingående om G4 och vilka fördelar det bär med sig, innan andra inbjudna från företag runtom Malmö och Lund delade med sig av arbetet med sina egna redovisningar. Till detta smaskade vi loss på en väldans massa fina frullegrejer, allt tillagat av den fantastiska Bianca. Den här tjejen har tagit klimatsmart mat ett snäpp högre serni, och öppnat upp Reko deli i Lund. Lova mig att ni besöker henne och kollar in hennes fantastiska sortiment av ekologiskt och närproducerad mat, nästa gång ni är i Lund. Kuskade vidare mot Älmhult både mätt, glad och med hopp om framtiden.

Translation: Last week I went to a super great and yummy brekkie seminar. Location was Sustainable Studio's head quarters in Lund, where the founder Lina and her colleague Anna from Tomorrow Today, updated us on the latest on global reporting G4, as well as talked inspiring about how we can work creatively in engaging even more people to join companies in their sustainable work.

From Albania with love

 

 

 

 

 

 

 

Båtflyktingar, post-kommunism och kebab. Så klart årets industrisemester skulle spenderas i Albanien!

Fram till kommunismens fall 1991 var det rätt knivigt att ta sig in och ut ur landet. Nu glider man aningens lättare förbi de bistra vakterna, med förhållandevist stora vapen på Tiranas flygplats. Trots detta känns det ändå som de håller en lite under uppsikt. Bra det kanske.

Huvudstaden Tirana får ett knubbigt Like-finger upp. Jag och mina kära medresenärer Pex och Sanna har bokat hotell i Blloku, som enligt hyffsat grundlig research, ska vara det snajdigaste området att bo i. Blloku var framtill mysgubben och diktatorn Enver Hoxhas död 1985, avstängt för vanligt folk, och bara till för regeringens mannar. Desto festligare nu alltså, när kreti och pleti, inklusive 3 stycken resenärer från Malmö, kan leva rövare och dricka billiga drinkar på uteserveringarna. Tirana är i grunden rätt fult men har piffats till med, på vissa ställen, fantastiska målningar på fasaderna. Man blir liksom helt glad i hjärtat när man ser att hela staden är på väg mot något riktigt bra. Att jämföra med Berlin eller London är lite för starkt. Tirana är inte coolt på många sätt, mer trevligt och post-kommunistiskt liksom.

Vår första middag intas på en italiensk restaurant. Den gulliga servitören upplyser oss om att han minsann ”is studying to become a lier” vilket två omogna svenskor tycker är mycket roligt. Det tycker juridikstudenten också, när han upptäcker ordförväxlingen. Han vill att vi ska hjälpa honom att rigga jobb i Sverige. ”Vi är väldigt många som vill härifrån” säger han. Vi ger den framtida advokaten några länkar till svenska jobbsajter, och hoppas innerligt att Albanien hoppar på EU-tåget om inte allt för länge, annars kan det bli knivigt för vår vän.

Jag och Pex har naturligtvis packat med våra brädor, och har höga förhoppningar på bra skate. Tiranas skatepark Ali Demi, är tyvärr inte alls lika fräsch som internetz utlovat, utan har istället rätt stora håll i asfalten, och påminner mer om en grusplan, än något underlag man åker skateboard på utan att dö. Upplevelsen blir nu 100% fantastisk ändå, då vi får tillfälle att stifta bekantskap med Alyssa, 12 år. Hon har ingen egen skateboard, men är väldans pepp på att prova våra. Den här stjärnan är totalt orädd och åker nerför bankens som om hon inte gjort annat. Funderar på om man kan styra en Tösabidarna filial i Tirana, eller om det kanske är lite att ta sig vatten över huvudet.

Den absolut finaste upplevelsen i den albanska huvudstaden är helt klart att ta linbanan upp i bergen för lite middag. Lika delar högt, läskigt och magiskt. Det blir inte sämre av en redig portion albansk pasta i restaurangen på toppen, givetvis med Roxette-ballader i bakgrunden. Att några timmar senare åka linbana tillbaka ner för berget i totalt mörker, med endast några syrsor som bryter tystnaden, är bland det vackraste jag varit med om. Det känns lite som att färdas fram i ett rymdskepp. Vi slutar flamsa och jag känner mig hög på livet.

Vi lämnar ett pulserande Tirana och beger oss mot Berati, i mitten av landet. Berati är en UNESCO-märkt stad, omgiven av en massa sjukt höga berg där det ligger en väldans massa vackra kyrkor, borgar, vandringsleder och ett allmänt lugn råder. Vi träffar en trevlig ung man vid namn Lucas. 21 år, tandläkarstudent och DJ i Tirana, men nu jobbar han extra i sin fars restaurang under sommaren. Lucas erbjuder sig att ta oss med på en vandring i bergen. Den tar vi så klart, så i ottan nästa dag beger vi oss uppåt. Utsikten över bergen och fälten och allt annat vackert är extremt fint. Lucas berättar i detalj om allt från Beratis historia till vilka platser han tagit med diverse flickor och romantiserat, så att säga. Pex och Sanna älskar nog kyrkor några procent mer än mig, så jag tar en teknisk paus, och slår mig ner på en bänk och börjar bråka lite med Lucas. Jag har nämligen tidigare under vandringen fått onda blickar av både vår nye vän och en fruktförsäljare, då jag spottat ut aprikoskärnor i den liten skogsdunge bredvid kyrkan. ”Vad gör du?” utbrister Lucas bestört? Eeeeeh ”spottar ut en aprikoskärna”, hyffsat säker på att den inte kommer lämna nämnvärt mycket föroreningar i den albanska naturen. Lucas menar att det var en mycket dålig idé och brist på omdöme, ty ”i Albanien är det i det närmaste en dödssynd att slänga mat”. Pekar på ett gigantiskt sopberg i anslutning till den vackra kyrkan, och frågar om det känns bättre att slänga plastflaskor och aluminiumburkar? Det gör det tydligen, och därmed är vår diskussion om en hållbar framtid över. Tur att vi hittar annat att prata om! Att vara kvinna, över 30 och ogift till exempel! Lucas informerar oss om att i Albanien är denna gudsförgätna grupp människor antingen; 1. så fula att ingen vill ha dem, 2. prostituerade eller 3. inte kan få barn på naturlig väg på grund av ”dysfunktionalitet”. Tänker att det enda jag vet helt bombis, är att jag inte är prostituerad. 2 möjliga anledningar till varför jag är ogift asså. Hårt slag mitt under semestern. Männens gillande blickar och trevliga väsande kattljud gör situationen så mycket bättre. Så himla härligt med lite bekräftelse!

Den vegetariska maten är mot förmodan helt fantastisk! En ville ju inte gärna hoppas på kulinariska upplevelser efter ett gäng resor till ett förhållandevist köttigt Balkan, där man ständigt möts med suckar, när man vill ha sin lunch utan kebab eller lamm. I Albanien är grillad ost, grillade grönsaker, filodegspajer och smaskens vegetariska röror standard. Till och med det inhemska vinet smakar smask.

Efter några dagar i bergen och fint häng med Lucas, börnar vi vidare ner mot kusten. Efter några timmar i bra tempo (läs: sinnessjukt) ser vi havet! Dhermi beach we’re coming for you! Dhermi kanske är det enda stället i Albanien som är aningens känt för omvärlden. Här snackar vi en klassisk badort ser ni, fast lite som från 60- eller 70-talet. Älskar väl när tiden stannar till lite. Vattnet är kallt, men vad gör det när den solen bränner och Mr DJ spelar albanska hits på högsta volym. Här mår vi så pass gott så vi stannar ett extra dygn, äter orimliga mängder grillad ost, och bara gör ingenting förrutom några halvtaffliga försök till att träna ollies utanför vår stuga.

Åka taxi är djävligt risky business i Albanien, men också det smidigaste. Det går snabbt, djävligt snabbt, då vi susar fram i 130 km i timmen på djävligt slingriga vägar alldeles för högt upp i bergen. Den längsta sträckan, mellan Dhermi och Ksamil, på ca 4 timmar, körs av en 22-årig ung man som är rätt pepp på att gasa och prata i mobben samtidigt. Den totala dödsångesten i kombo med mitt livs värsta åksjuka gör sannerligen att man känner att man lever. Ett par pauser ingår tydligen i vansinnesfärden, och det är då, när man går ut och ställer sig på en liten klippavsats och kikar ner några hundra meter, ut över turkosblått hav, några getter, vidsträckta vita stränder och mil efter mil av regnskogsliknande natur, det är då man tänker att det är 500% värt det. Det är sånt här jag älskar.

Vi stannar en natt i Ksamil, en liten pärla några mil från Sarande, där vi ska ta båten över till Corfu. I Ksamil bor vi hos Uncle John, dricker öl, leker med hunden Angela, och ser en helt magisk solnedgång. Byn är sömnig och det är vi också. Gubbarna sitter vid vägkanterna och ljuger, och är rätt pepp på att vara med på bild.

Vårt nästa stopp är Grekland, men det är en annan historia. Bara 1 timmes båtfärd från Albanien, men så extremt annorlunda. Allt i Grekland är lite fräschare, lite snyggare och lite bättre än i grannlandet Albanien. Trots detta väljer jag detta organiserade kaos alla gånger. Albanien är helt fantastiskt, om än lite ärrat. Åk dit och njut av det icke perfekta, men också av bergen, av havet, av osten och av vänligheten hos människor som har en historia att berätta för dig.

Translation: We spent the summer in Albania! This amazing, chaotic, incredibly hot and beautiful country that wasn't open to the public until 1991. We spent a few days in Tirane, which surprisingly is a really cool, relaxed and pretty city. Berati is a UNESCO heritage city in the middle of the mountains. Go here for some stunning views and total relaxation. Dhermi beach takes you back to the 60s, in a resort kind of way. Albania is organised chaos with so much love, charm, beauty and amazing cheese. Go here amigos, you wont regret it!

 

 

Ack den sommaren

 

Hallå ja! Det var väl ett tag sedan vi hördes nu. Jag checkade ju ut totalt i mitten av juni. Planen var att ta det 100% lugnt i 6 veckor. Det gick sådär. Resan till Albanien, Grekland och Österrike var såklart 100% fäb (håll i hatten, reseskildring kommer inom kort!) men resten av sommaren har faktiskt varit lite halvdålig, ni vet som livet av olika anledningar kan vara ibland. Tillbaka på banan nu och det känns så himla fint. Gör ett litet projekt för IKEA Sustainability Communications, och avslutar en katalog om uppföljning för Malmö stads arbete med social hållbarhet. Peppen! Sitter och jobbar på världens bästa frilanskontor Hubn på Stapeln. Lugnet är på väg att hitta även min kropp. Ibland är det ju som mörkast innan solen går upp. 

Kraum

Translation: Back at work after a wierd summer. How can one month be so magical and so horrible at the same time? Life. Ups and downs. Crazy shit. Finally on a good track again and I can't wait for all awesomeness this fall holds. Talk soon! Love

Hasta luego, amigos!

 

Slänger in en rubrik på spanska pga semeterspråket nummer ett är och kommer alltid att vara spanskan. Alltså oavsett vilket resmål man befinner sig i. Hur som helst, det jag vill förmedla idag är helt enkelt att NU börjar min semester. Det känns i vanlig ordning helt sjukt eftersom man jobbat och fixat och kaosat runt in i det sista för att få saker och ting på banan, så att säga. Bolla tre stycken rätt så stora projekt och en lägenhetsrenovering har sannerligen tagit på krafterna. För mycket jobb på frilansfabriken, och tydligen tillräckligt med pengar för att bygga om min lya=100% I-landsproblem. Så nu slutar jag gnälla och kan istället berätta att jag inte slösar en minut av ledigheten, utan imorgon bitti beger mig till Albanien. Otippat tänker någon. Ja säger jag då. Men djävligt spännnade, ty jag råkar ju älska länder nere på Balkan! Fuffens och oförutsägbart liksom. Så jag tar lite semster från mitt bekväma 30+liv, och kastar mig iväg för några veckors äventyr nere på kontinenten. Vi hörs om ett tag hörrni! Love! 

Translation: I kid you not, today is finally the first day of my much longed for holiday! It has been a few rough months, rough in a good way. Just very tired. Off to Albania tomorrow with some lovely ladies, so no rest for the wicked. Have a great weekend and I shall be back with a report from Eastern Europe! Love!

Image via Pinterest

Världens finaste 30-åring

 

Min lillasyster Karin är den finaste person jag känner. I fredags fyllde den lilla pippin 30 år, och det skulle naturligtvis firas! Kändes rimligt att ställa till med kalas i dagarna 3, samt hyra en liten lätt halvö i Göteborgs skärgård till högtiden. Det var så himla fint alltihopa, och att se henne så lycklig gjorde i alla fall min midsommar 2015. Sen att det ösregnade halva djävla dagen, ja men det är ju sånt man får ta liksom.

Annars gäller det att smaska på rejält med jobbet fram till fredag. Då har jag nämligen både en och två deadlines på rätt stora projekt, och sen tar det här kexet semester i några veckor! Men mer om rutten sen! Hoppas ni haft en fin måndag! Kraum

Translation: Friday marked the 30th birthday of my dear little sister Karin. We celebrated her with a 3 day party on an island. Pretty amazing all in all, and the best thing was sure to see her so happy. One week left until I leave for my holiday! More about the route later. This bird needs her beautysleep. Love! 

 

Ska det vara så djävla svårt att föstå?

 

Ja men hallå! Det här inlägget är egentligen en några dagar gammal Facebookpost, men eftersom jag fortfarande kokar över så lägger vi in det här också hörni. Anledningen; det har bara varit lite för många grejer som gör att man helt plötsligt inte känner sig som en i gänget när man åker skateboard, utan mer som någon form av sällskapsdam.

I lördags var jag och två kompisar och rullade lite på Stapeln då en kille jag känner litegrann åker fram till mig och vänligt upplyser mig om hur "sjukt sexig jag ser ut i mina shorts". Nej, i Sverige strör folk sannerligen inte komplimanger omkring sig, så en kanske borde vara glad och "tacksam". Förmodligen var det bara vänligt menat. Men att istället för att applådera ett av mina få trick på brädan, anmärka på hur sexig jag ser ut i min för dagen valda outfit är så i helvete provocerande. Varför? För att fokus ALDRIG ligger på utseendet när killar åker skateboard. Precis som det ska vara alltså. Tycker ni detta är motsägelsefullt och "ameeeen heur vill ni hao det tjajer, när man ger er komplimanger är inte det heller braaau"? Det tycker inte jag. Man får gärna säga att jag är vacker, men fokus i skateparken borde väl ändå ligga mer på ens prestationer och mindre på hur man ser ut, oavsett om man är en han, hon eller hen.

Om det råder några oklarheter till varför jag åker skateboard, så låt mig förtydliga att (hur otroligt det än må vara) den primära anledningen är just för att åka skateboard. Alltså inte för att ragga. Klär mig i shorts pga det känns som ett rimligt plagg att använda i 25 graders värme. Har läppstift för att jag trivs i det, och tycker det är fint.

En sak till; betackar mig även erbjudanden om att vara "älskarinna". Japp, den frågan har jag också fått från folk i skatescenen såatteeeee. Gött liksom. Precis när man trodde att nu är det 2015, så slänger någon upp ett modeord från tidigt 60-tal. Ok, vad får jag för ersättning? En cigg och några minirampstips? Tack, den tar jag.

Har så klart även jättemånga superfina manliga skatevänner och bekanta, tänk om alla kunde vara som er! Love!

Aja, förutom det här lilla raseriutbrottet har helgen faktiskt varit 100% fantastiskt. Bränt runt med riktigt fina personer från böjran till slut. Skrattat så in i helvete, skejtat och ba hängt in sommaren liksom. Nu sista rycket på jobbfronten! 2 veckor kvar. Boom! Ha en fin kväll!

Translation: Today I'm just throwing in a post about the sexism in the skateboard scene, that I recently have experienced more and more of. Like in the weekend for example, when me and some friends were skating in Malmö skatepark and a guy rocks up to me only to kindly express how insanely hot I look in my shorts. Well thank you, but I was not impressed. How come a girls actual achievements in skateboard very rarely is celebrated, but when you rock up in an outfit carefully chosen according to the 25 degree C weather, you get the "copmliments" that you apparently should appreciate. I dont have enough words to express how I feel about this. It is just so sad. But fuck these people, I have an army of awesome boys and girls sharing my views, love you guys. Have a good Monday my dears!

The angry image via Pinterest

Cass och Krass 

 

Nämen hej! Idag slänger jag helt enkelt in ett litet tips till er som följer mig här på internetzzz. Jag tycker nämligen att de här tjejerna förtjänar lite extra uppmärksamhet, med anledning av deras megabra podd som jag precis börjat följa. Cass & Krass är podcasten där journalisterna Cassandra Alm och Ida Krasse diskuterar saker som intresserar och irriterar dem. Ibland är de själva, ibland har de med sig någon form av spännande gäst, exv. Agnes-Lo Åkerlind, Jane Magnusson och Ida Östensson, med andra ord djävligt bra brudar, tillika världsförbättrare. Igenkänningsfaktor i ca allt de säger och diskuterar = extremt hög. Det som jag verkligen uppskattar med dessa personer är att man blir så pass djävla pepp att gå ut och förändra världen, och att det faktiskt är möjligt att uppnå jämställdhet. Det som krävs är ju givetvis en ökad medvetenhet om allt skit som händer, men istället för att bara sitta och spy och gagga om det, så får man här ändå någon form av tips på hur vi styr upp läget. Sen låter dom så djävla trevliga också. Ni vet typ som att vill va kompis med dom. Ska maila och kolla hur dom ställer sig till detta. Tills vidare följer jag glatt Cass och Krass som vanligt folk, och det bör du också göra. Ha en fin tisdag kamrater! 

Translation: Amigos! I just disovered this amazing feminist podcast by the journalists Cassandra Alm and Ida Krasse. You know what, as I'm starting to write this, I realise the pod is in swedish so I might not have to go into detail about its awesomeness. However, keep a look out for these talented ladies. Have a great Tuesday! 

Birds and boards 

 

Jag finner verkligen inga ord för glädjen efter den här helgen. Jag har varit på besök i huvudstaden, och ägnat mig åt det absolut roligaste jag vet, med några helt nya vänner som jag gillar så djävla mycket! Tösabidarna från Malmö (där jag stolt nog ingår) mötte upp med Stockholms version, Isbitarna (extremt fiffigt namn pga skejtar i Fryshuset) för 2 dagar fyllda med skate, häng och en och annan kapsyl whiskey och smygcigg. Lägg där till att jag fick husera hos världens bästa Vic på Söder, och hänga runt lite med henne mellan tricken. DET kallar jag ett kvalitativt veckoslut! För er som inte har koll, så började jag åka skateboard för ca 1,5 år sedan. Jag hade aldrig stått på en bräda fram tills att jag fyllt 33. Nu kan jag inte tänka mig ett liv utan det. Jag skulle kunna skriva ett gäng A4 om kärleken till skateboard och de här övergrymma tjejerna som jag lärt känna i år, men jag stannar här pga "måste tydligen jobba lite". Men jag kommer återkomma i detta ämne, var så säker. Ha en fin måndag! Love

Translation: This weekend I went to Stockholm to skate with some really cool chicas. 2 days filled with skateboard and laughs. My god I had so much fun I can't even explain. I started skating 1,5 years ago, and before that I had never even put my feet on a board, now I can't imagine my life without it. You'll be sure to ready very much more about skateboard on this little blog. Have a great Monday, kids!

Image cred: Tösabidarna/Isbitarna

Sommardrömmar

 

 

Det är sannerligen inte ofta jag lägger upp en bild på mig själv på min ytterst seriösa blogg. Men idag gör vi väl ändå ett undantag. Jag satt nämligen och kollade igenom min kära vän Saras instagramflöde härom dagen, och kom då över en bild av mig själv som hon tog på en av 2014 års bästa dagar, då vi röjde lite i Emmas kompis Elles kolonilott. Cyklade ut till Jägershill vid lunch en onsdag i slutet av maj, för att luncha lite, dansa lite (?!) och sedan sitta och jobba i solen och inta bubbel i bersån när klockan slog fyra. Jag älskar den här bilden av så många anledningar. Hade till exempel skrattat bort allt mitt smink och kände mig ändå så djävla piffig i min för aftonen lånade rosa päls. Blir också så djävla lycklig av att umgås med Emma och Sara, och för att det är precis exakt så här som sommardagar ska spenderas. Jag har jobbat rätt hårt de senaste åren för att verkligen leva i nuet och inte tänka för mycket frammåt, men åååh snälla smhi eller vem det nu är som styr över vädergudarna, ge dessa frusna själar i Malmö en liten gnutta värme snart så vi kan plocka fram våra gröna plastskumpaglas och fira in sommaren på riktigt! Ha en prima onsdag amigos! Jag har flyttat mitt tämligen mobila kontor ner till Stapelbäddsparken, kommentarer egentigen överflödiga. HUR har jag inte fattat att jag ska sitta här och jobba på världens mysigaste frilanskontor med skateparken ca 10 meter bort. Love this shit. 

Translation: I don't normally post photos of myself on this extremely serious blog (he he) But let's make an exception today shall we! As I was browsing through my dear friend Sara's instagram flow, this pink fake fur photo came up! I love it for so many reasons. It reminds me of one of the greatest days last year, one pre summer day I spent with my dear friends Emma and Sara. Always trying my very best to live in the moment, but hey let's just bring some sort of a proper heat wave down to dirty south shall we? Have a great Wednesday, kids!

Vintern rasar

 

Ja men hej! Har lärt mig av kreddiga bloggare att man minsann inte alls ska be om ursäkt för att man inte uppdaterat på ett tag, så då gör väl jag inte heller. Kan ju ba snabbt slänga in att jag jobbat röva av mig under april månad. Möbeljätten stod för uppdraget, och jag kommer mången snart att kunna visa lite fräscha illustrationer. Lite stolt över de grejerna faktiskt! 

Annars då?! Jo jag och Pex ska fira Valborg på IKEA. Detta är inget skämt! Efter en helg i Johanna och Patricks mansion i London, fick jag akut behov om att bygga om halva min lägga. Så nu ska jag till Svågertorp och se vad mina kollegor kan göra för mig. Sen kan det hända att det blir en drink eller två. Helgen förväntas bjuda på en stor del skate, några glas cava och goda vänner. Precis som det ska va. Ha en fin Valborg amigos, de sägs att våren är här nu. 

Translation: Hey! Checking in to say I'm alive and kicking and just finished a big project for IKEA which I will publish as soon as it's out in the stores. Tonight we're celebrating spring by going to IKEA to buy a kitchen #notkidding. Decided to rebuild my flat and stuff so I'm off to Svågertorp for some proper expertise. Have a great weekend!

Kickflips och kvinnokraft - glädjande nyheter för min kära hemstad

 

Jag är född och uppvuxen i Örnsköldsvik. En stad i södra delen av Norrland, mest renommerad för Peter Forsberg och pappersmassa. Umeå, tio mil norrut (runt knuten i Norrland alltså) fick musikscenen och ett aningens mer alternativt tänkande. Nu var det nästan 16 år sedan jag tog mitt pick och pack och lämnade staden, och även om jag älskar älskar Ö-vik och hade en väldigt fin uppväxt här, så har jag nog aldrig känt att den hade något för mig. De senaste veckornas nyhetsrapportering från lokaltidningen Örnsköldsviks Allehanda har ändå skvallrat om att något är på gång. Något positivt. Oklart hur detta ens lyckats få plats i tidningen, mitt i upptakten på självaste Swedish Hockey League. Tur att webben är stor tänker jag. Det första är den fantastiska nyheten om att det nu äntligen klubbats ett skateparksbygge i staden! Äntligen! SOM de skejtande tjejerna och killarna msåte ha väntat (lägg även till en kvinna i sina bästa års frustration under sin årliga veckosemester i staden). Det mest skatebara i Ö-vik har det senaste åren varit en djävligt sliten ramp bredvid minigolfen, men våren 2016 kommer man alltså äntligen kunna droppa in i en ny betongpark. Gråter lyckotårar och hoppas på förbud mot kickbikes samt att Foppa låter sina kids välja skate framför ishockey om de skulle känna för det. 

Sen har vi det feministiska och antirasistiska nätverket Systerskapet Örnsköldsvik De tycker att det fattas feminism och aktivism i staden, och vill vara ett stöd för kvinnor som vill prata av sig om olika saker, bland annat våld mot kvinnor. Detta är fantastiskt, mycket för att frågan måste komma upp på agendan. Det ska bli så himla roligt att se vad dessa coola brudar kan göra för storverk. 

Jag vet inte om man kan dra några egentliga slutsatser av dessa två, i mina ögon revolutionerande nyheter, men det känns brara så djävla bra att det börjar hända riktigt fina grejer i
Ö-vik. Jag tror faktiskt att detta hade gjort skillnad för mig för 16 år sedan, och ser fram emot vad några kickflips och kvinnokraft kan göra för bygden, och framför allt för stadens unga. 

Ha en fin dag! 

Translation: Today I'm just checking in to tell you about some great news from my home town Ö-vik. Can you believe they're actually gonna build an outdoor concrete skatepark?! It's true and I nearly shed a tear when I found out. Also so proud and happy over these three ladies that just started a Feminist organisation in Ö-vik. So important and so needed.